Novalie´s - thoughts in print

Hittelön

Allt det jag säger nu, säger jag endast till dig.

Jag vill inte att du sprider det vidare. Kan du lova och svära på att inte yppa ett enda ord?

-Gör det något om jag viskar?

Alla tror att jag är stark, att jag är en aktiv tjej som sprudlar av glädje. Men jag lider! Varje andetag gör ont. Vill lämna detta liv bakom mig. Mina tankar äter upp hela mina dagar. Osäkerheten förlamar mig.

Hur visar man att vägen man reser på känns svart? Att gråten ligger precis innanför ögonvitan och väntar på att ensamheten ska komma för att kunna explodera ut i floder av förtvivlan.

Du säger att jag är vacker. Du säger att jag förtjänar det absolut bästa i livet. Du säger att jag ska vara stark.

Men…

Jag går sönder varje dag.

Det känns som om någon kastar in en handgranat i halsen på mig, som exploderar och sprider bitar av mig omkring en kilometers radie, som jag varje dag kämpar med att plocka ihop igen. När senkvällen kommer, när nattens timmar smyger sig på då är nästan alla bitarna samlade igen. Dagens krav försvinner, folk går och lägger sig, ljusen i alla fönster slocknar och ensamhet, lugnet blir totalt.

Jag längtar hem.

Det är inte så att jag inte vet vart jag bor. För tillfället är det i en 3a i Västerås. Men även om jag är hemma i den bostaden som jag är i, i skrivandets stund, så är jag inte hemma.

-Kan vi göra en deal?

Om du hittar hem, kan du tala om för mig vart det är då?

Kan du gå ut och leta?

Leta efter mig!

Jag behöver bli upphittad.

Är vilsen.

Ser mig omkring och inget känns igen, allt är betydelselöst, känslokallt, förvirrande och smärtsamt. Känner mig som en glödlampa i ett mörkt rum, behöver att någon trycker på strömbrytaren. Jag vill vara ljuset och kärleken, vill komma hem. Jag behöver att du visar mig vägen hem. Det är så hemskt mörkt här på havets botten och jag drunknar lite varje dag. Jag kväver min gråt, slagen som slogs för att jag var söt när jag grät hindrar mig att släppa taget. Skulle vilja gå upp på världens högsta topp och kasta mig handlöst ut över stupet. Falla fritt och fälla varje ogråten tår.